Ja inte just mer än ett inlägg om cancer…

Ja jävla skitsjukdom som tar en massa liv! Läser om skådespelerskan Kim Anderzons död. Så sorgligt, precis lika sorgligt som all annan död, men ännu närmre mig då det rör sig om den där jäv….a cancern som äter oss inifrån, ibland i många år, innan den tillslut har ihjäl oss…

Alldeles för mycket tunga besked just nu. Två vänner har fått veta att de har fått återfall, en familjemedlem väntar på svar om “bu eller bä”, Kim Anderzon går bort….Inte för att jag känner henne, men för att jag läst om hennes kamp!

Kim valde, vad jag förstår (alltså bara vad jag läst i tidningar), bort vidare behandling med cytostatika. För att hon mådde så dåligt av det. Visst gör var och en som den vill, men jag kan absolut inte förstå att man gör det. Ja,man mår förjävla dåligt av cellgifter, inget understatement. Men det är absolut värt varenda plågsam sekund om det kan rädda mitt liv. Så ser jag på det i alla fall! Men det är ju min sanning vill jag understryka. Vi är alla olika och vill olika. Samma sak vad gäller det alternativa.

Många vill komma med en massa alternativtmedicinska lösningar som råd. Läser i tidningen om alla “gröna” drinkar. Men är skeptiskt. Ja det funkade ju uppenbarligen inte för Kim heller och jag har även vänner som gått bort efter att förlitat sig på det alternativa och i och med det valt bort det som är Evidence based. För mig är det helt obegripligt!!!

Personligen väntar en Magnetröntgen av levern och hela ryggen. Det ska göras på Onsdag. Efter det kommer helvetesdagarna i väntan på svar. Men vad mer att göra än att hålla ångan uppe…? Fast det vore nice att dra täcket över huvudet…men det har jag varken tid eller råd med…

Farväl Kim…du var fantastisk..och tack för alla skratt!

 

 

 

Kan det inte bara funka…

Tänk jag misstänkte det efter den där horribla operationen av insättning av min port-a-cath! Det funkade inte att få in en nål iden när jag låg på hud/infektion, men de trodde det berodde på att de hade för korta nålar.

Men igår var det dags att få nästa cytostatikakur och då skulle de använda porten såklart, det är ju syftet med den liksom. Fyra sköterskor stack ca 3 ggr var, tills blodet rann. Utan att lyckas.  Tur jag hade Emlat! Tvivlar inte en sekund på deras kompetens, de handhar ju dessa varje dag. Nä jag tror mer på hur den är inopererad. Kirurgen slet och drog i den innan hon sydde fast den och sa själv att den kom lite konstigt.

Det hela slutade med att jag fick en infart i armen i stället och att droppet fick gå där. Samt en röntgenremiss till för att röntga och se hur den sitter och om den ev har vänt sig upp och ner (kan tydligen göra det om kirurgen bara färst den med ett stygn, och det vet ju inte jag!).

Så nu är risken att jag får ett inflammerat kärl, då cytostatika är mycket kärlretande. Toppen!

Annars mår jag bra, smakförändringar igen, men gäddfil funkar även nu. Lite matt och yr i huvudet. Gissar att det blir lite middagssovning i eftemiddag.

Jobbligas är nästan att försöka förklara för 9-åringen att vi inte kan göra något kul, att jag inte orkar med att någon kompis kommer just idag. Hon har ju varit “isolerad” med mig en vecka redan så jag förstår att det blir tråkigt. Hon ser ju att jag är uppegående just nu, men det kan ju vända och man kan bli illamående eller behöva ligga och vila. Mellantjejen är med maken på jobbet så han kan ha koll på insulinet. Inte det roligaste för henne heller. Inte precis så vi planerat dessa två veckor jag skulle haft semester med tjejerna!

Vi bukar alltid åka in på stan så här innan skolstart. Köpa nya dansskor och äta på restaurang. Hoppas vi kan det nästa vecka. Känns lite vanskligt. Jag har inte full koll på insulin etc och har lite nog med att ta mig in till stan själv. Men det kanske känns bättre nästa vecka, då jag hunnit lära mig mer om det praktiska vad gäller hennes mat och insulindoser.

 

I går kom ialla fall mina nya godingar…..blåa och fina!!

Ha det gott, vi hörs!

Kort frilla…och New York del 6

 

Sov till 9-rycket och kom äntligen ihåg att jag skulle äta äggmacka till frukost. Tack vare att jag skrev en lapp till mig själv igår! Har varit sugen på det ett tag men glömmer det på morgonen och gör det jag alltid brukar göra, dvs te och rostat bröd med ost, av gammal vana.

Idag var det så dags att klippa av mig håret. En kortare frisyr så att det inte blir sån skillnad när det börjar falla av om ett par veckor. Blev nöjd, även om jag såklart hellre skulle klippt mig av någon annan anledning.

Var förbi jobbet en sväng. Hämtade Rikskuponger och fikade med den lilla skara som jobbade. Jättemysigt att få se dem igen. Inser hur mycket man tycker om sina kollegor och arbetsplats när man varit därifrån ett tag. Ja det vet jag ju förstås annars också, men man blir verkligen påmind när man är borta och sen träffar dem. Då känner man hur mycket man saknar dem och jobbet!

Ikväll blir det descutandusch igen, inför port-a-cath operationen i morgon. Direkt efter op ska jag till onkologen för Cytostatika och sen till kuratorn. Busy day liksom!

Känns lite som sista kvällen……vet ju inte hur jag mår sen. Så ikväll blir det en av mina favvomiddagar. Kycklingfilé och risotto med massor av parmesan, sparris och kantareller.

Ikväll blir det Allsång och film! Ha det så bra!

New York – sjättedagen- del 6.

 

Maken gav sig tidigt av mot Brooklyn Bridge. Ingen av oss andra var sugna på att åka dit så vi satsade på att shoppa på Lexington Street och sen besöka Abercrombie igen.

Vi åt lunch på TGIF. Beställde en öl och kyparen undrade om jag ville ha flaska eller glas. Beställde glas och såg framför mig en normalstort glas öl. Nä in kom ett jätteglas, blev kissnödig bara jag tittade på det. Tjejerna fick flera påfyllningar läsk i deras, redan stora  glas…ingick i priset!

     

     

 

På kvällen vart det Italiensk restaurang. Vi hade inte bokat bord men de fixade plats för fem. Lite annorlunda placering dock, fick som ett eget litet rum i restaurangen. Så glöm det där med att sitta och insupa atmosfären och titta på folk. Där satt vi 5 och tittade på varandra. Men det var gott och trevligt. Ägarna verkade vara ett äldre par, där frun och hennes vänninna såg mer och mer packade ut vad tiden gick.

     

 

Dagens kap!